Förra söndagen skrev jag att en Fed-höjning var på väg att bli huvudscenario. Efter fredagens inflationssiffra prisar marknaden nu runt 90 procent för en höjning på onsdag. Men det viktigaste i veckan som gick var dollarns reaktion på den nyheten. Den uteblev.

1Inflationen: het kärna, kall dollar

Fredagens inflation kom in på 3,4 procent, som väntat. Men kärninflationen, den Fed tittar mest på, steg 0,3 procent på en månad, mer än väntat. Det borde ha lyft dollarn. I stället stängde dollarindex veckan oförändrat på 99, och guld och silver steg till och med på fredagen. En hökig Fed brukade ge dollarn ett lyft. Nu räcker det inte. Det är erosionen jag pratade om, synlig i realtid.

2Statsskulden: staten köper, marknaden säljer

Treasury tredubblade sina återköp av långa obligationer till 6 miljarder dollar i onsdags. Räntan på tioåringen steg ändå till 4,96 procent, ett steg från 5. Samtidigt höjde ECB till 2,50 procent och Japan väntas höja på fredag. Hela världen höjer medan USA försöker trycka ner sina egna långräntor. Det går inte ihop, och marknaden vet det.

3Dollarn som vapen: BRICS bygger rör, inte en valuta

I helgen möts elva BRICS-länder i New Delhi. Indien säger nej till en gemensam valuta och kallar det "derisking, inte de-dollarisering". Men samtidigt lanseras BRICS Pay som kopplar ihop Kinas, Rysslands, Indiens och Brasiliens betalningssystem. Ingen ersätter dollarn. De bygger runt den. Precis som Kina gjort sedan 2012.

Oljan styr allt

Brent toppade på 107 i veckan efter att USA sänkt åtta iranska tankrar och Saudiarabiens produktion fallit. Dyr olja håller inflationen uppe, som tvingar centralbankerna att höja, som pressar obligationerna. Alla tre punkterna ovan hänger ihop i den kedjan.

Veckan som kommer

• Onsdag 14:30: detaljhandeln i USA.
• Onsdag 20:00: Feds räntebesked. Höjningen är inprisad, det som rör marknaden är prognoserna och vad Warsh säger om oktober.
• Torsdag: Bank of England. Fredag: Bank of Japan, väntas höja.

Det jag tittar på i veckan

Höjningen på onsdag är inprisad. Det som avgör är två saker: prognoserna, alltså om Fed ser fler höjningar framför sig, och vad Warsh säger om oktober. En höjning som beskrivs som en engångsåtgärd tas emot helt annorlunda än början på en serie. Lägg till Japan på fredag, som väntas höja för första gången på länge, så har vi en vecka där hela världens räntekarta ritas om.

Förra helgen skrev jag att Fed-chefen Warsh kunde ge dollarn ett tillfälligt lyft genom att prata om inflationen, och att det var där min tes skulle testas. Testet kom i fredags.

1Jobbrapporten: dollarn vann första ronden

USA:s jobbrapport visade 162 000 nya jobb, tre gånger fler än väntat. En stark arbetsmarknad betyder att Fed inte behöver sänka räntan för att hjälpa ekonomin. Marknaden gick från att vänta sig en sänkning till att nu tro på en höjning den 16 september. Högre ränta gör dollarn mer attraktiv, så dollarn steg och guld och silver backade drygt en procent. Kortsiktigt hände precis det jag flaggade för.

2Statsskulden: två händer som drar åt olika håll

Den amerikanska staten köper nu tillbaka sina egna långa obligationer i dubbelt så stor omfattning som tidigare, minst 4 miljarder dollar per omgång, första rundan nu på torsdag. Enkelt uttryckt: staten stöttar upp sin egen skuld, samtidigt som centralbanken pratar om att höja räntan. Det är därför jag inte ändrar den långsiktiga bilden.

3Dollarn som vapen: Kina har byggt runt det i fjorton år

Det här är punkten jag tycker är viktigast att förstå. Jag skrev att ju mer USA använder dollarn som vapen, desto fler länder söker alternativ. Artikeln nedan visar hur det ser ut i praktiken.

• 2012 sanktionerade USA en liten kinesisk bank för affärer med Iran.
• Samma år började Kina bygga sitt eget internationella betalningssystem, CIPS. Idag är 210 banker direkt anslutna.
• Kina behöver fortfarande dollarn, storbankerna kan inte riskera att stängas ute.
• Därför köps iransk olja via små raffinaderier och små banker som USA inte kommer åt, betalt i yuan utanför dollarsystemet.

Bessents hot förra veckan träffar alltså ett system Kina haft fjorton år på sig att bygga. Det är därför omvärlden ryckte på axlarna.

Veckan som kommer

Måndag är Labor Day i USA. Börserna i New York är stängda, men index går att handla till 19:00 svensk tid, guld, silver och olja (WTI) till 20:30, sedan öppnar allt igen vid midnatt. Valutor handlas som vanligt. Räkna med tunn volym och rörelser som inte säger så mycket, den riktiga veckan börjar på tisdag. Kolla din brokers exakta tider, de kan skilja en kvart.

Fed får inte uttala sig veckan före räntebeskedet, så siffrorna får tala själva.

• Torsdag: producentpriserna (PPI) och statens första stora obligationsåterköp.
• Fredag: inflationen (CPI), sista mätningen innan Fed bestämmer sig.

Hög inflation stärker dollarn ytterligare och guld och silver kan få det tufft på kort sikt. Lugn inflation kan vända bilden snabbt.

Zooma ut

Varje sanktion bygger en bit till på systemet som ska klara sig utan dollarn. Det syns inte i veckans kurser, det syns i att dollarns andel av världens valutareserver är den lägsta på 25 år. Guld runt 4 400 dollar och silver runt 66 dollar är för mig fortfarande ett långsiktigt case.

Som ni vet är makroekonomi och geopolitik ett stort intresse för mig. Efter semestern börjar jag nu bli mer aktiv och sluka information för att bedöma vad som är clickbait och vad som faktiskt är värt att bevaka. Helgerna brukar jag använda för att ställa in siktet på kommande vecka. Ska börja dela med mig mer av mina tankar.

Nedan är värt att bevaka lite extra just nu.

1. USA:s statsskuld har passerat $40 biljoner och Treasury köper nu tillbaka egna obligationer – marknaden läser det som mer money printing, vilket skulle försvaga dollarn. Nya Fed-chefen Warsh flaggade dock i fredags för att inflationen fortfarande är för hög, vilket kan ge dollarn tillfälligt stöd – det är där tesen testas.
2. USA hotar nu att stänga ute länder som handlar med Iran från dollarsystemet – främst riktat mot Kina. På kort sikt händer inte mycket med dollarn, den styrs mest av Fed och räntorna. Men på lång sikt är detta stort: ju mer USA använder dollarn som vapen, desto fler länder söker alternativ – dollarns andel av världens valutareserver är redan den lägsta på 25 år.

Långsam erosion snarare än kollaps, men det stärker det långsiktiga caset för guld & silver. Se finansminister Bessents besked här 👇