Fredag kväll, strax innan power hour, kom Trumps inlägg i mitt nyhetsflöde: samtal med Putin, rysk diesel på väg. Minuter tidigare hade finansdepartementet signerat licensen som släpper in den i USA. I september nådde dieseln vid pumpen ATH, 6,53 dollar per gallon enligt EIA, mot 3,81 före Iran-kriget. Min tes: tre veckor före mellanårsvalet 3 november gör Vita huset allt för att ge väljarna framtidstro, och det ska synas när de tankar.

1Vita huset: fyra utspel på en vecka

Måndag: betalningen av den federala dieselskatten skjuts upp året ut. Torsdag: Trump lovar att inte anfalla Iran ”före mellanårsvalet”. Fredag: licensen, och dieselpriset ska falla ”IN RECORD NUMBERS, AND FAST!”, skriver Trump. Söndag: Trump utropar en ”energivapenvila” som Kreml inte bekräftat. Timmar senare träffades ett kraftverk i Charkiv, enligt Zelenskyj.

2Motbilden: Iran väger tyngre än dieseln

De första 300 000 tonnen räcker till ungefär 14 timmars amerikansk förbrukning, och priset föll redan före licensen. ”Allt” stämmer inte: blockaden mot Irans hamnar ligger kvar, USA sanktionerade fler fartyg i Irans skuggflotta samma dag som löftet, och löftet gäller bara till valet.

Varför just drivmedelspriset? Enligt Reuters/Ipsos godkänner bara 21 % Trumps hantering av levnadskostnaderna, den fråga flest säger avgör deras röst. Framtidstron dröjer: Michigans konsumentförtroende föll i oktober, draget av oberoende väljare.

3Nasdaq klarade räntan. AI är frågetecknet.

Förra veckans hypotes, att börsen klarar räntan så länge marknaden räknar med högst en höjning till i år, höll. Nasdaq 100 slog ATH i tisdags, och tioårsräntan stängde veckan lägre, på 5,24 %. Enligt protokollet från septembermötet såg de flesta i Fed en höjning till som trolig, och marknaden lägger den i december. En andra höjning har räntemarknaden inte strukit, bara skjutit till början av 2027.

Nasdaqs dipp i torsdags sammanföll med en uppgift i Financial Times: OpenAI:s intäkter i årstakt ligger nära 50 miljarder dollar, runt 20 miljarder under siffran som cirkulerat. Om något vacklade var det AI-vinsterna i hypotesen, inte Fed.

Brent steg ändå

Brent steg 1,6 % till 104,4 dollar i veckan, medan WTI, USA:s egen olja, stod still. Jag läser det som att risken sitter i Hormuz och Röda havet. I lördags träffade en missil Riyadhs flygplats: minst tolv döda, den dödligaste mot Saudiarabien på över tio år. Ansluter sig USA till de saudiska angreppen mot huthierna? ”We may”, svarade Trump. Inget av det fanns i fredagens priser.

Veckan som kommer

• I natt: oljan öppnar, första handeln efter Riyadh och huthiernas obekräftade anspråk på anfall mot Aramco.
• Onsdag 14:30: KPI för september, väntas stiga till runt 3,6 % från 3,4 %. Den sista före valet. Samma dag: EIA:s första drivmedelspriser efter licensen.
• Torsdag: IEA:s styrelse möts, och IEA-chefen Fatih Birol vill att länderna prövar att släppa mer diesel ur nödlagren. Kl. 08:00 rapporterar TSMC, ett stort AI-test efter OpenAI-uppgifterna.
• Fredag 05:30: Fed-chefen Kevin Warsh talar, dagen innan Fed tystnar inför räntebeskedet 28 oktober, det enda före valet.

WTI är en lägre hängande frukt än Brent

Nu flyttas fokus från räntan till oljan. Min hypotes står kvar, men lite justerad: Vita huset kan få ned priset vid pumpen en bit före 3 november, Brent är mer osäker, och så länge Brent stiger ökar sannolikheten att marknaden åter prisar in två höjningar till före årsskiftet.

Klockan 14:30 i fredags satt jag live på TikTok och trejdade Nasdaq när USA:s jobbrapport kom. Jag hade bull bias och väntade mig nytt ATH, det andra på samma vecka. Rapporten var ”dålig”: 29 000 nya jobb när 90 000 var väntat. ATH kom ändå. Det som ändrades var förväntningarna på Fed. För en vecka sedan prisade marknaden in två höjningar till i år. Efter fredagen bara en, och inte ens den är säker. Det räckte för ATH.

1Varför svaga jobb blev goda nyheter

Det låter bakvänt, men för börsen är frågan inte hur ekonomin mår utan vad Fed gör härnäst. Färre jobb betyder mindre skäl att höja, och varje höjning som prisas bort gör framtida vinster mer värda i dag. Och USA behöver inte många nya jobb för att hålla arbetslösheten still, för arbetskraften växer knappt längre. Svagt, men inte farligt.

2Räntan brydde sig inte

Det är här det skaver. Tioårsräntan brukar falla på svaga jobb. Den föll i en timme, vände sedan upp och stängde på 5,3 %, den högsta nivån sedan 2002. De som lånar ut pengar till amerikanska staten tittar på annat än jobben: inflation som ligger kvar över 3 %, Brentolja över 100 dollar, och en stat som lånar mer för varje år. De vill ha mer betalt. För den som ska låna till ett hus känns det som en höjning, fast ingen har röstat om den. Börsen firade höjningen som prisades bort. Räntan brydde sig inte.

3Micron: grym rapport, aktien stod still

Micron, som gör minnet i AI-servrarna, sålde för 54 miljarder dollar på ett kvartal, nästan fem gånger så mycket som samma kvartal i fjol, och höjde prognosen för nästa. Aktien rörde sig knappt. Det är inte så konstigt som det låter. Efter en uppgång på flera hundra procent i år fanns rapporten redan i priset, och det en rapport bekräftar flyttar inte kursen. Det som flyttar den är att ribban för nästa kvartal höjs, och det tar några veckor. Nvidia är det tydligaste exemplet: fyra rapporter i rad har aktien fallit på rapportdagen trots att bolaget slog förväntningarna varje gång, och ändå står den på ATH i dag. Uppgången kom mellan rapporterna, inte på dem.

Sådana bolag bär Nasdaq. Men i fredags föll fler aktier i S&P 500 än som steg. Några jättar lyfter, resten känner av räntan.

Oljan föll i veckan. Sedan brann det vid Riyadh.

Brentoljan föll i veckan, från 108 till strax över 100 dollar, trots fem träffade tankrar runt Hormuz. G7 säljer ur sina lager och Saudis olja kommer ut via Röda havet. Sedan kom lördagen: huthierna säger att de träffade Aramcos raffinaderi söder om Riyadh med robotar och drönare, och rök och eld steg över anläggningen. Saudi kallar uppgiften missvisande men har inte förklarat branden. Samtidigt bombar Saudi huthierna i Jemen och förbereder enligt Reuters en markoffensiv inom några veckor för att ta tillbaka Bab el-Mandeb, sundet huthierna tog i september. Det kriget är på väg att växa, inte avta. Åt andra hållet drar Trump, som säger att kriget med Iran snart är över och att oljepriset då rasar. OPEC höll i dag produktionen oförändrad. Inget av det här är prisat. Oljan öppnar i natt, och det är det första jag tittar på.

En sak till, som jag tror vi får se mer av: FBI har hittat bevis för att hackare i somras tog över framdrivningen på en supertanker på väg mot Texas. Oljan har hittills handlat om sund, rör och hamnar. Nu kan den handla om kod också.

Veckan som kommer

• I natt: oljan öppnar. Första handeln efter Riyadh.
• Måndag 16:00: ISM tjänster. En het siffra tyder på fortsatt inflationstryck.
• Onsdag 20:00: Feds protokoll. Alla röstade för höjningen, frågan är hur många som vill ha fler.
• Onsdag 14 oktober: CPI för september. Väger troligen tyngst för december.

Börsen fick det den ville. Räntan brydde sig inte.

Det kan hålla ett tag, men inte en hel höst. Min hypotes: så länge marknaden räknar med högst en höjning till i år klarar börsen den här räntan, för AI-vinsterna väger tyngre. Börjar marknaden räkna med två igen, för att ISM på måndag är het eller för att protokollet på onsdag visar att fler i Fed vill höja, har börsen både Fed och långivarna emot sig. Och oljan kan ta oss dit fortare än Fed: öppnar Brent tydligt högre i natt är inflationen tillbaka i prissättningen innan protokollet ens kommit.

Förra söndagen skrev jag att marknaden räknar röster. Den här veckan fanns inga röster att räkna: inget Fed-möte, inget Iran-avtal, ingen Micron-rapport. Ändå satte Nasdaq nya rekord två dagar i rad, samtidigt som USA:s tioårsränta steg till den högsta nivån sedan 2007. Min läsning är att marknaden prisar en ekonomi som går varm, inte en centralbank som gjort fel. Onsdag visar om det stämmer.

1Nasdaq: nytt rekord, och tioårsräntan bet inte

Rekorden kom i måndags och tisdags, drivna av AI-chippen efter Metas lansering av en AI-agent. Sedan kom det som borde ha stoppat rallyt: USA:s tioårsränta gick från strax under 5 % till över 5,2 %, och oljan till 108. Nasdaq gav tillbaka mindre än 1 %.

Det brukar inte se ut så. Nasdaq gillar normalt lägre räntor: teknikbolag värderas på vinster som ligger år framåt, och ju högre räntan är, desto mindre är de vinsterna värda i dag. Men det beror på varför räntan stiger. Stiger den för att ekonomin går varmt och vinsterna växer, kan vinsterna växa snabbare än räntan hinner äta upp dem. Det verkar vara läget nu: AI-bolagens vinster ökar med tiotals procent, och då väger några tiondelar på räntan lätt. Hösten 2023 räckte 5 % på tioårsräntan för att sänka Nasdaq med 10 %. I dag är räntan högre och Nasdaq på rekord. Skillnaden är vinsterna.

2Xi i Washington: vänligt, men inget löst

Trump och Xi kom överens om en "stabil relation", en dialog om AI och två pandor. Inget om dollarn, som väntat. Taiwan: Xi krävde att USA motsätter sig självständighet, Trump svarade att Xi "vet hur jag känner", och vapenpaketet till Taiwan ligger fryst sedan maj. Ligger det kvar tolkar jag det som ett förhandlingskort inför nästa möte i Shenzhen. Släpps det lär Peking svara. Iran: Kina vägrar delta i blockaden men köper ändå bara hälften så mycket iransk olja som före kriget.

3Två krig håller oljan över 100

I torsdags sköt huthierna robotar mot Saudiarabien, bland annat mot hamnen dit Saudi flyttat sin export, och Brent gick till 108. Samma dag kom nyheten att USA och Iran pratar om att öppna Hormuz steg för steg, med Qatar som medlare, och oljan föll tillbaka till 104. Blir det ett avtal kan Brent troligen falla mot 95. Spricker samtalen är 108 sannolikt bara ett första steg. Det andra kriget syns mindre: Ukraina slog ut sex ryska raffinaderier på en vecka, bland dem Moskvas eget. Det är diesel och bensin som försvinner, inte råolja, så priset vid pumpen lär hålla sig uppe även om Brent faller.

Dollarn stiger på räntan, inte på styrka

Dollarindex står på sin högsta nivå på två månader. Dollarn steg mot yenen till strax under 160, nivån där Japans finansminister säger att hon är redo att gripa in tillsammans med USA, som i somras. Går dollarn över den ökar sannolikheten för en ny intervention. Riksbanken, förra veckans test, var enig om att höjningar kommer, men kronan rörde sig knappt.

Veckan som kommer

• Onsdag 14:30: PCE, Feds eget inflationsmått. Micron rapporterar på kvällen.
• Fredag 14:30: jobbrapporten. Väntas visa klart färre nya jobb än i augusti.
• Hormuz-samtalen. Varje rubrik flyttade oljan flera dollar den här veckan.

Nya rekord eller risk off?

Vägen till nya rekord går genom onsdagen: PCE i linje med väntat eller lägre, Micron som levererar, och Hormuz-samtal som tar oljan mot 95. Då faller tioårsräntan troligen under 5 % igen, och en jobbrapport som är svalare än augusti utan att kollapsa gör resten. Risk off ser ut så här: PCE klart över väntat, Micron som missar efter en uppgång på flera hundra procent i år, eller samtal som spricker och Brent tillbaka på 108. Då ökar sannolikheten att räntan testar 5,5 %, och en dollar över 160 mot yenen skulle sätta fart på det. Min hypotes: rekorden håller så länge räntan stiger för att vinsterna växer. Stiger den för att inflationen biter utan tillväxt bakom, gäller den gamla regeln igen. Onsdag visar vilket.

Förra söndagen skrev jag att dollarn inte längre reagerade på hökiga nyheter. Den här veckan gjorde den det. Dollarindex steg 1,3 procent. Men titta på varför, så ser man något viktigare än dollarn själv. Marknaden har slutat lyssna på vad centralbankerna säger. Den räknar rösterna.

1Fed: enigheten var beskedet

Höjningen till 4,00 procent var inprisad till 90 procent, ingen story i den. Det som slog var två saker. Rösterna: 12 mot 0. Och prognosen för 2027: 4,1 procent, upp från 3,6 i juni. Alltså inga sänkningar nästa år heller. Warsh lämnade sin egen prick i dot ploten tom, igen, och sa rakt ut att han inte sysslar med framtidsguidning. Guldet föll 100 dollar inom en halvtimme.

Men här är det som få kommenterade: tioårsräntan, som gått över 5 procent för första gången sedan 2007 dagarna före beskedet, föll tillbaka till 4,94 efter det. Fed sa "högre längre", och långräntan sjönk. Det är inte en motsägelse. Obligationsmarknaden betalar för trovärdighet, inte för låga räntor. Förra veckan skrev jag att staten köper och marknaden säljer. Treasurys återköp på 6 miljarder bet inte. Tolv enhälliga röster gjorde det.

2Japan och England: splittringen var beskedet

Bank of Japan höjde till 1,25 procent, högsta på 31 år. Yenen föll ändå 1,2 procent. Inte för att höjningen var fel, utan för att två ledamöter röstade emot, båda utnämnda av premiärminister Takaichi, och för att Ueda vägrade säga något om takten framåt. Marknaden läste det som att politiken sitter med vid bordet. Samma dag höll Bank of England räntan på 3,75, men tre av nio ville höja. Pundet försvagades.

Lägg ihop det. Dollarn vann veckan inte på egen styrka utan på att de andra såg svagare ut. En enig centralbank belönades, två splittrade straffades. Det är den enklaste förklaringen jag hittar till veckans valutarörelser, även om dollarindex mäts mot just yen och pund, och Japan hade fler skäl att falla än rösterna. Det är en läsning värd att testa in i hösten, med Riksbanken som första prov.

3Dollarn som vapen: nästa akt spelas i Washington

BRICS klubbade sitt betalsystem förra helgen. Den här veckan var det tyst på den fronten, men nästa vecka besöker Xi Jinping USA. Det är första gången sedan sanktionshotet mot länder som handlar med Iran, och en vecka efter att Kina skrev under på handel i lokala valutor. Jag väntar mig inga rubriker om dollarn, men det är i de mötena rören dras.

Oljan: marknaden hittade en väg runt

Brent toppade på 108 i måndags när Saudis pipeline till Röda havet slogs ut. Sedan hände det intressanta: Saudi började skeppa 2,8 miljoner fat per dag genom Hormuz, mot 0,7 i augusti, och lastade om till tankrar utanför sundet. Brent stängde veckan på 103. Över 100 hela veckan, men marknaden lärde sig att utbudet hittar vägar. Det är också därför långräntan kunde falla på fredagen.

Veckan som kommer

• Torsdag: Riksbanken. KPIF på 0,7 procent, räntan väntas kvar på 1,75. Sverige ligger still medan omvärlden höjer, kronan får ta smällen.
• Fredag 14:30: PCE, Feds eget inflationsmått. Första siffran efter höjningen.
• Xi Jinping i USA. Följ vad som inte sägs om dollarn.
• Över tio Fed-ledamöter talar. Efter Warshs tystnad blir varje ord tolkat.

Enighet belönas

Tre centralbanker, tre besked, en enda förklaring till hur marknaden reagerade: rösterna. Fed var enig och fick både starkare dollar och lägre långränta. Japan och England var splittrade och fick svagare valutor trots hökig politik. Så länge oljan ligger över 100 kommer varje räntebesked att vara ett trovärdighetstest snarare än ett räntebesked. Nästa vecka är det Riksbankens tur, och den har inte råd att se splittrad ut.

Förra söndagen skrev jag att en Fed-höjning var på väg att bli huvudscenario. Efter fredagens inflationssiffra prisar marknaden nu runt 90 procent för en höjning på onsdag. Men det viktigaste i veckan som gick var dollarns reaktion på den nyheten. Den uteblev.

1Inflationen: het kärna, kall dollar

Fredagens inflation kom in på 3,4 procent, som väntat. Men kärninflationen, den Fed tittar mest på, steg 0,3 procent på en månad, mer än väntat. Det borde ha lyft dollarn. I stället stängde dollarindex veckan oförändrat på 99, och guld och silver steg till och med på fredagen. En hökig Fed brukade ge dollarn ett lyft. Nu räcker det inte. Det är erosionen jag pratade om, synlig i realtid.

2Statsskulden: staten köper, marknaden säljer

Treasury tredubblade sina återköp av långa obligationer till 6 miljarder dollar i onsdags. Räntan på tioåringen steg ändå till 4,96 procent, ett steg från 5. Samtidigt höjde ECB till 2,50 procent och Japan väntas höja på fredag. Hela världen höjer medan USA försöker trycka ner sina egna långräntor. Det går inte ihop, och marknaden vet det.

3Dollarn som vapen: BRICS bygger rör, inte en valuta

I helgen möts elva BRICS-länder i New Delhi. Indien säger nej till en gemensam valuta och kallar det "derisking, inte de-dollarisering". Men samtidigt lanseras BRICS Pay som kopplar ihop Kinas, Rysslands, Indiens och Brasiliens betalningssystem. Ingen ersätter dollarn. De bygger runt den. Precis som Kina gjort sedan 2012.

Oljan styr allt

Brent toppade på 107 i veckan efter att USA sänkt åtta iranska tankrar och Saudiarabiens produktion fallit. Dyr olja håller inflationen uppe, som tvingar centralbankerna att höja, som pressar obligationerna. Alla tre punkterna ovan hänger ihop i den kedjan.

Veckan som kommer

• Onsdag 14:30: detaljhandeln i USA.
• Onsdag 20:00: Feds räntebesked. Höjningen är inprisad, det som rör marknaden är prognoserna och vad Warsh säger om oktober.
• Torsdag: Bank of England. Fredag: Bank of Japan, väntas höja.

Det jag tittar på i veckan

Höjningen på onsdag är inprisad. Det som avgör är två saker: prognoserna, alltså om Fed ser fler höjningar framför sig, och vad Warsh säger om oktober. En höjning som beskrivs som en engångsåtgärd tas emot helt annorlunda än början på en serie. Lägg till Japan på fredag, som väntas höja för första gången på länge, så har vi en vecka där hela världens räntekarta ritas om.

Förra helgen skrev jag att Fed-chefen Warsh kunde ge dollarn ett tillfälligt lyft genom att prata om inflationen, och att det var där min tes skulle testas. Testet kom i fredags.

1Jobbrapporten: dollarn vann första ronden

USA:s jobbrapport visade 162 000 nya jobb, tre gånger fler än väntat. En stark arbetsmarknad betyder att Fed inte behöver sänka räntan för att hjälpa ekonomin. Marknaden gick från att vänta sig en sänkning till att nu tro på en höjning den 16 september. Högre ränta gör dollarn mer attraktiv, så dollarn steg och guld och silver backade drygt en procent. Kortsiktigt hände precis det jag flaggade för.

2Statsskulden: två händer som drar åt olika håll

Den amerikanska staten köper nu tillbaka sina egna långa obligationer i dubbelt så stor omfattning som tidigare, minst 4 miljarder dollar per omgång, första rundan nu på torsdag. Enkelt uttryckt: staten stöttar upp sin egen skuld, samtidigt som centralbanken pratar om att höja räntan. Det är därför jag inte ändrar den långsiktiga bilden.

3Dollarn som vapen: Kina har byggt runt det i fjorton år

Det här är punkten jag tycker är viktigast att förstå. Jag skrev att ju mer USA använder dollarn som vapen, desto fler länder söker alternativ. Artikeln nedan visar hur det ser ut i praktiken.

• 2012 sanktionerade USA en liten kinesisk bank för affärer med Iran.
• Samma år började Kina bygga sitt eget internationella betalningssystem, CIPS. Idag är 210 banker direkt anslutna.
• Kina behöver fortfarande dollarn, storbankerna kan inte riskera att stängas ute.
• Därför köps iransk olja via små raffinaderier och små banker som USA inte kommer åt, betalt i yuan utanför dollarsystemet.

Bessents hot förra veckan träffar alltså ett system Kina haft fjorton år på sig att bygga. Det är därför omvärlden ryckte på axlarna.

Veckan som kommer

Måndag är Labor Day i USA. Börserna i New York är stängda, men index går att handla till 19:00 svensk tid, guld, silver och olja (WTI) till 20:30, sedan öppnar allt igen vid midnatt. Valutor handlas som vanligt. Räkna med tunn volym och rörelser som inte säger så mycket, den riktiga veckan börjar på tisdag. Kolla din brokers exakta tider, de kan skilja en kvart.

Fed får inte uttala sig veckan före räntebeskedet, så siffrorna får tala själva.

• Torsdag: producentpriserna (PPI) och statens första stora obligationsåterköp.
• Fredag: inflationen (CPI), sista mätningen innan Fed bestämmer sig.

Hög inflation stärker dollarn ytterligare och guld och silver kan få det tufft på kort sikt. Lugn inflation kan vända bilden snabbt.

Zooma ut

Varje sanktion bygger en bit till på systemet som ska klara sig utan dollarn. Det syns inte i veckans kurser, det syns i att dollarns andel av världens valutareserver är den lägsta på 25 år. Guld runt 4 400 dollar och silver runt 66 dollar är för mig fortfarande ett långsiktigt case.

Som ni vet är makroekonomi och geopolitik ett stort intresse för mig. Efter semestern börjar jag nu bli mer aktiv och sluka information för att bedöma vad som är clickbait och vad som faktiskt är värt att bevaka. Helgerna brukar jag använda för att ställa in siktet på kommande vecka. Ska börja dela med mig mer av mina tankar.

Nedan är värt att bevaka lite extra just nu.

1. USA:s statsskuld har passerat $40 biljoner och Treasury köper nu tillbaka egna obligationer – marknaden läser det som mer money printing, vilket skulle försvaga dollarn. Nya Fed-chefen Warsh flaggade dock i fredags för att inflationen fortfarande är för hög, vilket kan ge dollarn tillfälligt stöd – det är där tesen testas.
2. USA hotar nu att stänga ute länder som handlar med Iran från dollarsystemet – främst riktat mot Kina. På kort sikt händer inte mycket med dollarn, den styrs mest av Fed och räntorna. Men på lång sikt är detta stort: ju mer USA använder dollarn som vapen, desto fler länder söker alternativ – dollarns andel av världens valutareserver är redan den lägsta på 25 år.

Långsam erosion snarare än kollaps, men det stärker det långsiktiga caset för guld & silver. Se finansminister Bessents besked här 👇